Hakbajs
--Tidigare ikväll fick jag bajs på hakan, då kan man känna sig lite trött--
Jag har nu funnit min nya laddaom-plats i våran lägenhet nämligen Theos nya säng.
Idag när han har tagit sina sovstunder har jag lagt mig där, svept filten över benen, ställt colan brevid mig, dragit luvan över huvudet och läst favvotidningen. Detta är en lyx som man kan unna sig när man ännu bara har ett barn.
Jag funderar ibland på om det automatiskt kommer extra kraft när sedan tvåan och trean anländer. Det hoppas jag, annars finns det risk att dom känner sig ngt bortglömda i det här hemmet.
Idag har annars mysfaktorn varit hög ( ja förutom när jag fick bajs på hakan). Både jag, Erik och Theo har varit småsjuka (eller jag har snarare fått bevis på att nr 2 inte låg i magen så sjuk kanske är att ta i men mkt svag i allafall) så vi har bara gått runt här hemma och lallat--I love.
Jag funderar annars på börja tänka lite mer positivt på allt. Jag har hört nått om att hur man mår styrs av ens egna tankar. Så om tankarna är positiva måste man ju må bättre, eller?!
Jag är verkligen inte en positiv person. Ibland låtsas jag att jag är det inför folk bara för att ge sken av att jag är en pigg och sprallig tjej men ack så falsk jag känner mig då.
Låt oss nu skilja på att vara positiv och på att vara hurtig. För det är postiv jag tänkte bli, INTE hurtig. Dom människorna gör jag mitt bästa för att undvika. Men hur mkt jag än försöker verkar inte dom positiva tankarna tränga igenom. Jag får snarare ett strakt behov att säga emot positiva människor--speciellt när dom kommer med kloka tankar när jag bara vill klaga. Jag vill klaga ifred tills jag känner att jag inte har nått mer att klaga på. (istället för terapi).
När jag tänker efter har jag inte särskilt många sånna vänner, som ser det psoitiva och ljusa i allt--jag tror dom som jag har mött som är så undviker nog sånna som mig.
Jo me jag gillar att klaga på saker, får ur mig grymt mkt irritaion på det sättet.
Sitter jag brevid en riktigt positiv person som BARA ser ljust på allt så bara måste jag reta den personen genom att spy ut all klagan jag kan komma på--underbar hobby jag har på sidan av.
Nej jag tror jag ger upp det där.
Jag kommer aldrig bli Fröken P med ett ständigt leénde på läpparna (som för övrigt verkar ha ett ökentorrt känsloliv.)
Jag säger vad jag tycker och blir arg när jag känner för det, jag säger till mig själv i spegeln varje morgon att jag är het, ger så mkt kärlek jag bara orkar och kan till alla i min omgivning, uppskattar varje dag allt underbart jag har i mitt liv och skrattar mest av alla jag känner så jag tror Fröken P får flytta in hos nån annan--här behövs hon ju verkligen inte!!
Morgonmys
Soft stund med favvotidningen
Theo fick en handväska av mormor, hon var dock osäker på om han skulle bli konstig efter det
Farmor kom hem efter en månads semester, lite länge att vara borta tyckte Theos minne
Nu väntar godis och film!!
God natt!!
Jag har nu funnit min nya laddaom-plats i våran lägenhet nämligen Theos nya säng.
Idag när han har tagit sina sovstunder har jag lagt mig där, svept filten över benen, ställt colan brevid mig, dragit luvan över huvudet och läst favvotidningen. Detta är en lyx som man kan unna sig när man ännu bara har ett barn.
Jag funderar ibland på om det automatiskt kommer extra kraft när sedan tvåan och trean anländer. Det hoppas jag, annars finns det risk att dom känner sig ngt bortglömda i det här hemmet.
Idag har annars mysfaktorn varit hög ( ja förutom när jag fick bajs på hakan). Både jag, Erik och Theo har varit småsjuka (eller jag har snarare fått bevis på att nr 2 inte låg i magen så sjuk kanske är att ta i men mkt svag i allafall) så vi har bara gått runt här hemma och lallat--I love.
Jag funderar annars på börja tänka lite mer positivt på allt. Jag har hört nått om att hur man mår styrs av ens egna tankar. Så om tankarna är positiva måste man ju må bättre, eller?!
Jag är verkligen inte en positiv person. Ibland låtsas jag att jag är det inför folk bara för att ge sken av att jag är en pigg och sprallig tjej men ack så falsk jag känner mig då.
Låt oss nu skilja på att vara positiv och på att vara hurtig. För det är postiv jag tänkte bli, INTE hurtig. Dom människorna gör jag mitt bästa för att undvika. Men hur mkt jag än försöker verkar inte dom positiva tankarna tränga igenom. Jag får snarare ett strakt behov att säga emot positiva människor--speciellt när dom kommer med kloka tankar när jag bara vill klaga. Jag vill klaga ifred tills jag känner att jag inte har nått mer att klaga på. (istället för terapi).
När jag tänker efter har jag inte särskilt många sånna vänner, som ser det psoitiva och ljusa i allt--jag tror dom som jag har mött som är så undviker nog sånna som mig.
Jo me jag gillar att klaga på saker, får ur mig grymt mkt irritaion på det sättet.
Sitter jag brevid en riktigt positiv person som BARA ser ljust på allt så bara måste jag reta den personen genom att spy ut all klagan jag kan komma på--underbar hobby jag har på sidan av.
Nej jag tror jag ger upp det där.
Jag kommer aldrig bli Fröken P med ett ständigt leénde på läpparna (som för övrigt verkar ha ett ökentorrt känsloliv.)
Jag säger vad jag tycker och blir arg när jag känner för det, jag säger till mig själv i spegeln varje morgon att jag är het, ger så mkt kärlek jag bara orkar och kan till alla i min omgivning, uppskattar varje dag allt underbart jag har i mitt liv och skrattar mest av alla jag känner så jag tror Fröken P får flytta in hos nån annan--här behövs hon ju verkligen inte!!
Morgonmys
Soft stund med favvotidningen
Theo fick en handväska av mormor, hon var dock osäker på om han skulle bli konstig efter det
Farmor kom hem efter en månads semester, lite länge att vara borta tyckte Theos minne
Nu väntar godis och film!!
God natt!!
Kommentarer
Trackback
