emmamunk

När Theo föddes funderade jag på vad i hela friden vi skulle göra om dagarna--i över ett år!!
Jag blev nästan stressad över tanken eftersom jag alltid vill planera allt jag gör. När hösten kom sysselsatte vi oss nästan hela tiden, vi var på allt vad babysysselsättning heter och jag kände mig bara stressad.
Jag fick ingen kvalitetstid med Theo eftersom vi bara flängde runt på allt hela tiden.
Så jag lugnade ner mig, gjorde vårat hem till en oas och började njuta. Och hurra var mysigt det var att bara inte göra någonting alls, låta dagarna glida och helägna sig åt varandra--Underbart!!
 
Jag älskar när mitt liv är såhär soft och jag får ha småprojekt på sidan av--I love.
Nu kanske jag borde poängtera att vara småbarnsförälder inte direkt är semester men dock så underbart.
Tänk att få mysa med sin älskade plutt hela dagarna och bara bli överöst av kärlek av honom--lovely.

Det är bara småbarnsföräldrar som vet när Operah (ink. repris) går om dagarna--det är bara dom som tycker varje dag är fredag och det är bara vi som kan tycka det blir liiiite för stressigt om man både ska fika på stan OCH gå på babysång
--jajjämän, det här är livet :)

Jag säger bara det, fanns det en karriärsstege för att vara föräldraledig så klättrar jag högt i toppen

Jag säger även hej hej till positiva tankar igen, känner mig lite piggare idag


Cyklade över själv (kan kanppt hålla balansen längre) till Helena på fredagsfika...mysigt





   
Vi var dock tvungna att åka hem till mig sen och pussa på Theo

 
Stickning och mys

När jag blev mammaledig med Theo hade jag en bild över hur "mamma-världen" var rent socialt. Jag tänkte att alla satt och myste med sina små bebisar, var kompisar och att allting var allmänt gulligt men ack så fel jag hade.
Jag kan förstå att det kan finnas konkurrens inom arbetet och ibland även mellan vänner men hur i hela friden tävlar man som mammaledig?! Jo det kan jag tala om, du jämför barnen istället--vilken vagn har hon--har barnet märkeskläder eller ej--dom till och med tävlar om hur snabbt barnet utvecklas--helt otroligt.

Jag säger bara en sak--dagens mammor verkar vara understimulerade och/eller må allmänt dåligt, jag hittar ingen annan förklaring.

Okej, jag är med på att min dröm om att alla skulle vara vänner sprack, för varför i hela friden skulle vi gilla varandra bara för att vi råkade få barn samtidigt. (Undantag finns självklart.) Men att mammor beter sig såhär mot varandra gör mig mörkrädd.
När Theo var nyfödd tog jag ofta åt mig, men idag tycker jag bara att dom är patetiska och slänger allt som oftast mina berömda blängblickar åt deras håll och dom hoppar över mig i sin statusattack som dom för mot den oskyldiga "trevliga" mamman.

--Fy skäms på er elaka mammor och era spydiga små hobbies.
Jag borde sätta er alla i ett litet rum så kan ni sitta där och trycka ner varandra istället för att komma och förpesta våran vardag...usch!!--

 
Theo o jag städar skötväskan, endast en blöja var hans


Världens finaste killar

Ve och fasa hur kunde jag klippa lugg?!
Jag vet att jag tyckte jag var otroligt cool i den men nu har jag ångrat mig. Nu lockar jag håret varje dag för att slippa ha den framme--och just lockar är ju det jag alltid undviker annars--puh, stora problem idag.

Annars funderar jag grymt mycket på just nu hur man hittar lite ork, lite ljus och energi i MASSOR för det skulle jag behöva.
Jag antar att svackor kan vi alla hamna i men frågan är bara hur man tar sig ur den.
Jag brukar blunda--tänka på att jag sätter Theo i vagnen (utan en strid av nalleoverallen, sockor, vantar, mössa fuskolle, ja ni fattar) sen går vi till affären och köper godis, frukt och dricka. Sedan tar vi en promenad i det LAGOM varma vädret till stadsparken där vi möter upp mina fina tjejer. Sen gungar barnen och vi sitter på filten och skvallrar.
Ja herregud, så ska det vara!!!!!

Så, tillbaks till svackan. Jag tror att, så funkar det iallafall för mig att så fort man känner sig lite halvdepp så ska det bli en så stor grej. Det är som om krigslarmet går och oj oj oj nu är det kört minsann men det är ju faktiskt tillåtet att inte alltid känns sig på topp.

Nej--jag har redan gett den här svackan för mycket uppmärksamhet, tack och adjö jag har lite för mycket annat i mitt liv för att du ska få plats just nu. Återkom gärna om sisådär 50 år så kanske vi kan ta ett snack då...(om jag har tid.) Kan hända att jag är för upptagen av att vara impad av vårat 20-talshus vid vattnet som är nyrenoverat men du kan ju prova.

Nu väntar en långpromenad till affären (över parken) för att köpa cola och choklad.
Kan hända att jag får besök av min psykolog på vägen
--Leg. psykolog; Emma Nilsson--
(hur grym som helst)

 
Min älskade skatt

   


Noaks ark som vars batterier aldrig tycks ta slut

 
Theo lärde sig gå med vagnen igår...STORT ögonblick

God eftermiddag!!

Idag tog jag mig iväg till teatern igen, annars är jag inget man kan lita på sådär--vi ses en gång i veckan.
Jag kan erkänna att det var segt att komma iväg, jag hade till och med lust att vända i dörren men skam den som ger sig!
När man ger ger sig in i teaterns värld finns det inget som heter--idag är jag lite trött, jag vill nog bara ta det lugnt.
Du släpper på allt du har inom dig och det GÅR inte att hålla tillbaka, då kan du lika gärna gå hem. Och jag tror minsann att just sånna här dagar, när jag vill vända i dörren och lägga mig under täcket är teatern den bästa terapin.
Välkommen tillbaks till mitt liv.

Jag är fantastiskt trött och måste sova--jag är en riktigt trågbloggerska ikväll--nya kloka ord imorgon hoppas jag!!

God natt!!


När suget på nr 2 infinner sig så kollar jag på den här bilden--då lättar det något :)

När jag råkar bläddra förbi någon slags sport på tv är jag väldigt snabb att antingen stänga av eller trycka ner MUTE-knappen. Annars finns det en stor chans att läktarskriken och den tyska kommentatorns dova stämma hinner nå Eriks öron.

Jag har svårt för sport-fruktansvärt svårt om sanningen ska fram.
Under fotbolls-VM 2006 imbillade jag mig nästan hela sommaren att jag var ett riktigt fotbollsfan. Men om jag rannsakar mig själv så var jag då ett partyfreak och en otroligt självupptagen människa, så öltälten och mina hemmadesignade hejasverige-tröjor var nog det som lockade mest.
Vi skulle kunna jämföra mitt sportintresse med en man som inte gillar shopping och människor.
Stäng in mannen i ett dygn på Ullared en lördag i nov. månad (det är då dom varnar på deras hemsida att det är som mest med folk) :) med att tvinga mig att sitta i ett litet rum ett dygn och endast titta på La Liga-matcher--det kan bara sluta i katastrof.

En dag i höstas när vi var på skogspromenad sa Erik till mig att han inte tyckte det borde finnas några skolor med estetisk inriktning överhuvudtaget. Förklaring--är man en sann talang lyckas man ändå. (Till viss del sant även om det kan diskuteras.)
Jag, som nyss slutat på konstskolan tyckte det var halvsmidigt sagt och här hade jag nu två val--bli vansinnigt arg eller ta en diskussion, jag valde det sistnämnda och förstod efter en liten stund att som Erik känner för estet-världen är lika med som jag känner för sporten.
Så där står vi på stigen i den sjukt vackra skogen-en estet och en sportfantast och vi ler--vi förstår varandra.

Jag kommer fortsätta att låtsasskratta åt hans fotbollsskämt som jag inte förstår även om jag försöker allt vad jag kan--jag kommer att fortsätta ge taktik-tips åt ÖSK-s mittfältare vid middagsbordet och jag kommer fortsätta bli jätteglad när hans favoritfotbollstidning kommer en gång varannan månad--jag fortsätter för jag vet att han blir glad och mår bra av sport--och framför allt, jag vet att han tror på mig och mna idéer trots sin ickeexisterande förkärlek till konsten.
--Kärlek?...Jajjämen--

 
Katrinplommonpuré o gröt--bra för en trög mage

Vi har idag spenderat ännu en dag inomhus eftersom vädret verka njuta av att tortera småbarnsfamiljer.
Theo börjar bli torr i lungorna har jag fått för mig, måste ställa oss på balkongen en stund ikväll tror jag.

 
En uttråkad mamma


Inte sååå konstigt att man blir halvdepp när man kollar ut

God kväll!!

När man har en åttamånaders liten Theo som sin mor även han är lite vass i kanten så önskar man sig bra väder.
Idag när vi tittade ut var det snö-blandat regn + blåst--då väntar en lååång dag inomhus med gåstol och den spelande arken som verkar höja sin maxvolym varje dag.
Nu är ju inte jag ett fan av sommaren om sanningen ska fram, under juni,juli, augusti har jag och min syster Karin under alla år suttit och drömt oss bort till höstens kalla vindar. Men jag måste erkänna, jag har aldrig längtat så mycket som nu.

Jag var bara tvungen att lägga upp lite vår och sommarbilder.

   
Vårpromenad i skogen


 
Världens vackraste hägg-träd utanför vårt fönster
Pappa och Olle har planterat till våran balkong

Varje sommar åker vi till mammas och pappas sommarställe, det har vi alltid gjort-ingen sommar utan landet.

 

Typiska sommartecken:

- Jag får sms från Maria Frey att hon ska flytta in i en kyl, samt från Karin att hon räknar ner dagarna till hösten. (Båda lider av en sjukdom som heter-Jag svettas kraftigt.)

-Pappa utropar konstiga rop titt som tätt under tre månader

- Jag får kliande utslag och blir ännu blekare än innan. (Har lurats under vinterhalvåret av alla värmeljus som gör att man ser solbränd ut på kort.)

- Jag blir plötsligt gräsallergiker när hö och klippa-gräs säsongen startar

-Det är veckans händelse att åka in till Ödeshög och handla cola och smågodis

- Ha som löfte att ta långa promenader varje dag med mamma varje dag (förra sommaren fick hon mest med Theo som sällskap medans jag låg med en godispåse i famnen)

- Hinna in till mammas o pappas stuga med Theo på morgonen innan Karin gör det  med Gustav så man får sova vidare (detta är en ny punkt för mig men ack så härlig)


 

Jag ser fram emot en underbar sommar med er min kära familj!!

God Natt!!

Nästan varje dag blir jag mycket irriterad över något, (det beror oftast inte på någon speciell utan jag är lite vass i kanten bara som Lisa brukar säga om mig.) Oftast i dessa stunder vet jag mig att det är bäst att tala ut om saken men jag tiger. Jag tiger och frustrationen växer. Jag erkänner här och nu att jag är riktigt konflikträdd--det har hänt både en och två gånger att en vit lögn smugit sig in för att slippa en diskussion eller ett litet bråk.

Eller så tiger man bara--som en riktig fegis.

Jag kan inte förstå varför Erik inte ser på min blick vad det är jag vill. Eller att han inte förstår vad jag känner just nu i detta ögonblick, för det kan ju vem som helst lista ut, eller?!
Min frustration stiger och mina blickar och tunga suckar blir ännu tydligare, hallååå--här står jag ju, som en öppen bok--läs sidorna och memorera...tigandes går jag iväg och gör det jag ville ha hjälp med själv.

-Så föds nog bittertanterna

Så härmed välkomnar jag kommunikationen i mitt liv, det ska bli trevligt att lära känna dig.

Vi har tillbringat lördagen med hämtpizza, ett besök av tant Helena, handboll, pms och mycket kärlek.

   


Jag funderar på att vika ihop tvätten, den har ju hängt på tork en vecka nu så den borde vara redo

God Kväll!!

Jag blir så irriterad på mig själv ibland. Jag skrev ju i min första blogg att jag började få igång mina intressen igen och jag hade verkligen tusen ideér i huvudet--men inget händer. Jag skriver väldigt många listor och för varje sak som jag lyckas med sätter jag ett V.
Jag älskar att gå och vara nöjd med mig själv; ÅH, vad jag är påhittig och kreativ, jag kommer verkligen gå långt med den här idén". Ja, det är ungefär så långt det går. Sen kommer jag inte länge, (förutom med tetatern, men det beror nog på att det är en gång i veckan och man vill inte missa den eftersom jag egentligen inte har råd att gå på den.)

Så varför tar jag inte bara tag i min idéer?! Ja det är en mycket bra fråga som jag ställer mig själv varje dag. Kanske beror det på att man är väldigt rädd att misslyckas, att jag har målat upp en bild i huvudet hur det ska bli och lyckas jag inte kommer det kännas TUNGT.
Nej, nu är det skärpning som gäller, annars kommer jag ligga där på ålderdomshemmet solrosen och kolla på min lista. Och jag är helt säker på att jag inte kommer vara särskilt pirrig i magen då av allt jag vill göra men inte gjort. Hmm, jag kanske kan knacka på Eivors dörr brevid och skryta om jag fått en ny madrass, eller att jag ska till MEGA på lördag för att köpa en ny blus i vårens färger.
Nej, så får det inte bli. Eivor ska minsann vilja sitta i fåtöljen brevid mig och lyssna på mitt liv som jag varit mycket nöjd med, sen går hon tillbaks till sitt rum och säger högt för sig själv; "Tänk om jag bara kunde checkat av min lista ibland".

 

Lisa och jag hälsade på valpen Skorpan idag, det gick inte att ta kort på henne eftersom hon led av valpsjukan--jag kan inte sitta still mer än 5 sekunder.
Mysig dag hade vi i allafall.




I väntan på den förbannade bussen


Fiiiina Lisa och jag

God eftermiddag!!

En dag sa min syster Karin till mig; "Alltså min man är inte klok, han går och pratar med sig själv och varje karaktär har olika dialekter". Sedan tittade hon på mig och väntade på en reaktion-men jag svarade bara; "Men gud, gör han med det?!...d måste vara nått som går i släkten". 
Jag blev bara glad att det var fler än mig och min kompis Anna som levde med olika karaktärer i kroppen som allt som oftast kommer på besök. Sen jag fick Theo kanske det tonats ner något men varje morgon när jag sminkar mig så sätter det igång. Härom morgonen kom grevinnan fram igen, tycker bra synd om henne--hon vill ju inte vara grevinna utan flytta i smyg, det brukar hon prata med sin betjänt om.
Vi får se vem som kommer fram imorgon bitti, kanske fotbollsfrun....inte klokt vilket liv hon lever.

   
En nyvaken Theo och nyklippt mamma

Igår kväll meddelade Erik att han var ledig idag vilket var mycket uppskattat av Theo och mig. Vi har gungat, bajsat ner oss totalt  och njutit av varandras sällskap.
Kan inte låta bli att fantisera iväg hur det skulle vara om vi var hemma samtidigt med Theo, tror det finns en mening att man ska turas om. Den som är hemma skapar liksom ett system om dagarna. Små konstiga rutiner som bara en själv förstår sig på. Neeeeej inte diska nu, det gör vi kl. 13.03....ja men tyyyp, ni fattar!!

Suuupergod mat som vi åt idag;
- Stekt vit fisk med massa goda kryddor
-Potatisklyftor i ugn med broccoli, morötter, paprika o kryddor
- Sås av keso, rödlök och ägg
-Fetaost

Mummaaaa!!


Halvmysigt tycker Theo

 
Myspys med mamma o pappa i parken


 
Kvällsbad



Säger hej då till farmor som ska åka bort en månad

   
Anna, Svea och Sonia
Jag fick även till en snabbfika med det här stadiga gänget. Kära Anna som längtar till en finlandskryssning med simvänligt vatten (om båten skulle välta) och Sonia som gillar att åka på polismotorhuven längs Drottninggatan. Svea är oskyldig än så länge.

God kväll!!

     


Idag startade jag en ny termin med babysång, många glada barn och mammor--alltid mysigt....dock lite många tonartsbyten på några håll tyckte jag!! :)
Det är tydligen väldigt bra för barnen att man sjunger för dom sa en tant till mig när Theo bara var några veckor. Jag tyckte hon verkade bäng, Theo hade ju bara ett synfält på två cm, hur skulle han då kunna uppskatta mina rörelser till imse vimse spindel?!...Såklart handlar det om att bebisen ska få höra sin mammas röst men självklart ville jag säga emot tantens ord!! I allafall, det är först nu när han börjar närma sig året som jag verkligen märker hur roligt han tycker det är med musik.
Det räcker med att jag börja nynna på en låt så vet han vad som komma skall--underbart--smart han är!!



Efter babysången följde en eftermiddag med Lisa och Algot, kolakakor och apelsinjuice....vad mer kan man önska sig?!



Något annat jag tänkt på idag är det här med frisyrer.
Jag själv funkar på följande sätt, ett år av kämpande för att spara ur sin lugg till jämnlångt med det övriga håret har äntligen lyckats, hur firar jag?!
Välkommen tillbaka luggen!!
Eftersom jag såg en lugg på tv häromdagen beslutade jag mig för att det var dags för mig igen, 17:15 hos frissan idag åkte det av och SHIT--jag är bra cool i lugg. Bildbevis följer imorgon--pga utsmetat smink och Theos Nalle Puh filt om axlarna samt smålockar som smugit sig fram i luggen under kvällen förblir kameran avstängd ikväll.


Såhär såg det ut på vårat handfat ikväll, vart ska jag spotta ur tandkrämen?!

GodNatt!!

Jag är så trött på magsjukan nu så jag kan inte förklara, speciellt den som håller i sig i en vecka. Den har nämligen Lisa och Algot haft, vilket har lett till att vi inte kunnat träffas....mycket jobbigt.
   
Jag träffade Lisa när jag var gravid, våra systar gjorde "spontana" träffar för oss för vi skulle hitta nån likasinnad. Kunde väl känna att det var något påtvingat, vi nästan var tvungna att gilla varandra. Vi kanske låtsades i början, inte vet jag men efter en kort tid upptäckte jag att Lisa var som jag. (Bara i en lite mer miljömedveten och friluftskär version.)
Idag kan jag inte tacka våra systrar nog för vad dom gjorde, Lisa måste finnas i mitt liv--så är det bara.
      
Ibland, inte ofta och för vissa aldrig träffar man en vän som man vet alltid kommer finnas i ens liv--en vän som man alltid kan lita på--en vän som gör dig till en bättre människa--henne har jag träffat....wiiii!!

Idag var det tokmysig lunch på stan, och lekpaus i hagen.


Försök till gruppbild....världens bästa gäng!!

Theo provade även att gunga för första gången, MYCKET spännande för en mamma. :)


Nu följer en 3 ½ timmes handledarutbildning med svärmor....måste ta med nått att leka med!!

Hej hej!!

Hjälp, ibland slår det mig hur snabbt Theo kommer bli stor. Jag försöker verkligen suga in varenda bebisstund med honom för snart kommer han att vara en finnig tonåring.

Idag på väg till BVC såg jag en hel drös med tonåringar, dom tuppade på varannat ord och och ville vara allmänt hårsa tror jag. En av dom hade ingen jacka på sig utan gick i t-shirt, då ville jag säga till honom att gå och hämta sin jacka så han inte blev förkyld, men jag struntade i det.
Då slog det mig i allafall att Theo kan väl aldrig bli en finnig och arg tonåring, han ligger ju här i vagnen i sin björnoverall och äter på ett rån...och varje gång jag tittar på honom får jag ett léende som inget i hela världen kan mätas med.
Jag tänkte på hans tonårsrum, om han kommer vilja åka med till IKEA och välja möbler och tyg som matchar med hans bil-tapeter.

Jag har nog en dröm att Theo alltid kommer vara populär, känns sig lycklig och säker på sig själv och alltid vilja kolla på; På spåret med mig och Erik på fredagskvällen...ja så blir det nog.