Hemmafru
Nu har jag gått hemma lite för många dagar utan att göra ngt börjar jag känna.
Det märks mkt tydligt på mig när det är dags för en aktivitet. För att inte tala om hur min oro växer när jag inte är sysselsatt.
Så nästa vecka får jag ta och aktivera mig något. Jag vet inte vad jag hållit på med den här veckan ärligt talat.
Det är ju alltså nu meningen att T ska börja på dagis till hösten.
Det är också meningen att jag ska börja plugga.
Så jag har gått och hoppats på att jag ska komma in på min utbildning för då skulle allt lösa sig (typ).
Jag är duktig på att gå och planera i huvudet som jag tidigare skrivit om, men aldrig få ändan ur vagnen riktigt.
Så även i det här fallet.
Men så inträffade ngt på bara ett par dagar, jag tog tag i saker som jag aldrig i mitt liv trodde jag skulle göra.
Idag ska jag tex träffa en syo på universitetet och prata om alt. utb. om jag inte kommer in på den som jag har i första hand.
Det känns bra--det känns som om det kommer att ordna sig.
Men ändå kunde jag inte låta bli att hålla extra hårt i vagnen idag på T:s och min morgonpromenad.
Vi gick förbi ett dagis och på gården stod en liten unge och skrek efter sin mamma.
Jag frös till is och började gråta--ville hämta ungen och leta efter hennes mamma åt henne--ville gå in till dagispersonalen och fråga varför dom inte tar hand om alla barn?!
Kanske vore att överdriva så istället tittade jag bara på en fröken med en MKT oroväckande min och gick vidare.
På hemvägen stod dom kvar på ungefär samma platser men den här gången tittade fröken på mig samtidigt som hon klappade ungen på huvudet--en övertygande klapp att jo, vi tar visst hand om barnen här.
Jag blev inte övertygad, jag ville bara springa hem--vara hemma med T för alltid.
--Jag tror jag behöver jobba på den här biten--
Våran prins
T i pulkabacken, det går dock inte att åka i blötsnö upptäckte vi.
T tyckte det var lagom fart i allafall
Gunga är också en hit
Nu är det som sagt snart dags för ett möte på syo:n, sen bär det av på Gangstar-kväll, (klädparty).
Jag planerar att köpa mkt!!
God eftermiddag!!
Det märks mkt tydligt på mig när det är dags för en aktivitet. För att inte tala om hur min oro växer när jag inte är sysselsatt.
Så nästa vecka får jag ta och aktivera mig något. Jag vet inte vad jag hållit på med den här veckan ärligt talat.
Det är ju alltså nu meningen att T ska börja på dagis till hösten.
Det är också meningen att jag ska börja plugga.
Så jag har gått och hoppats på att jag ska komma in på min utbildning för då skulle allt lösa sig (typ).
Jag är duktig på att gå och planera i huvudet som jag tidigare skrivit om, men aldrig få ändan ur vagnen riktigt.
Så även i det här fallet.
Men så inträffade ngt på bara ett par dagar, jag tog tag i saker som jag aldrig i mitt liv trodde jag skulle göra.
Idag ska jag tex träffa en syo på universitetet och prata om alt. utb. om jag inte kommer in på den som jag har i första hand.
Det känns bra--det känns som om det kommer att ordna sig.
Men ändå kunde jag inte låta bli att hålla extra hårt i vagnen idag på T:s och min morgonpromenad.
Vi gick förbi ett dagis och på gården stod en liten unge och skrek efter sin mamma.
Jag frös till is och började gråta--ville hämta ungen och leta efter hennes mamma åt henne--ville gå in till dagispersonalen och fråga varför dom inte tar hand om alla barn?!
Kanske vore att överdriva så istället tittade jag bara på en fröken med en MKT oroväckande min och gick vidare.
På hemvägen stod dom kvar på ungefär samma platser men den här gången tittade fröken på mig samtidigt som hon klappade ungen på huvudet--en övertygande klapp att jo, vi tar visst hand om barnen här.
Jag blev inte övertygad, jag ville bara springa hem--vara hemma med T för alltid.
--Jag tror jag behöver jobba på den här biten--
Våran prins
T i pulkabacken, det går dock inte att åka i blötsnö upptäckte vi.
T tyckte det var lagom fart i allafall
Gunga är också en hit
Nu är det som sagt snart dags för ett möte på syo:n, sen bär det av på Gangstar-kväll, (klädparty).
Jag planerar att köpa mkt!!
God eftermiddag!!
Kommentarer
Postat av: Marianne
Fina bilder på ljuvliga prins Theo!
Trackback
