emmamunk -

Skogamullefamiljen

Idag har jag varit på min årliga skogspromenad.
Förra året var jag på samma ställe med samma gäng (förutom att Theo låg i magen och inte satt gallskrikandes på Eriks rygg). Då kunde jag dock bara gå ca 2 meter innan jag fick sammandragningar. Jag kände mig halvsugen
på att trycka ut T bland alla småkryp så vi satt mest och fikade.
Kanske skulle vara gravid oftare.
När man gifter in sig (sambosar in sig) i en skogsmullefamilj så får man helt enkelt hänga på ibland.
Jag hade en lång lista i huvudet imorse vad jag kunde hitta på för ursäkter för att slippa men NEJ-jag sa till mig själv på skarpen, drog på gympadojjorna och följde med.
Det var mysigt såklart, det är alltid mysigt att vara med, vart vi än ska.
Men en gång om året räcker.
Jag försökte impa på C genom att kunna vissa arter.
Tvärfis tillexempel.
Det fanns det tydligen inget som hette.
Vitsipporna är fina, allt är vackert men jag går på helspänn hela tiden för att det ska dyka upp ormar.
Erik blev tjurig för att jag skrämde bort en huggorm idag med ett illskrik.
Skyll dig själv om man ställer mig en halv meter farmför att visa upp det fantastiska lilla krypet.
Uaaahh!!
Men en sak är säker, jag njuter av att se dom andra njuta.
Det räcker bra för mig.

Idag föreslog E att jag skulle ha munskydd i fortsättningen om jag var så rädd för svininfluensan.
Jag funderar på det.
Har inte sett någon annan som har det dock.
Kanske blir konstigt.
Jag blir i vilket fall som helst yr av bara tanken på den.
En hypokondrikers mardröm.
Nej, schhhhaaaas.

Valborg bestod av;
Chips
Godis
En film
Eriks OffSide-tidning
Loka

Vi lyssnade även på fyrverkerierna från balkongen.
Stan ligger liksom åt andra hållet.
Jobbigt att gå runt huset.
Lyssna duger bra.
Hello sega småbarnsföräldrar.