emmamunk

Att åka i 2 ½ timme med 2 ettåringar varav en är åksjuk och en VÄGRAR åka bil är inget att rekommendera.
När en av dom somnat börjar den andra skrika, den som just vaknat stämmer in och sen är det bara Party efter det.
Jag gillar det INTE!!
Jag är själv åksjuk samt att jag hatar att vara lektanten därbak.
Ett skäl till att skaffa körkort.
Varken Lisa eller jag tål inte heller stress vilket bidrar till att vi båda pratar i falsett och får rinnande mage.
(Vi är verkligen lugnande mammor till våra söner.)
Sen blev det i allafall mysigt, (när vi kom fram.)
Söderköping är fint och otroligt mysigt.
Så fort jag satte in foten i mitt barndomshem så ville jag krypa ner i en soffa och falla i koma.
Här-ta mitt barn-ni får ha ansvar en stund-jag vill med vara ett barn nu.
Det slår aldrig fel.
Vi gjorde stan kan man säga, Lisa kunde inte titta på mig för att undvika fnitterattack när vi var i olika affärer pga dialekten.
Jag älskar den.
Vi låter Helt dumma.
Härligt.
Promenader, shopping, god mat, lek-vi hade en underbar dag helt enkelt.
När jag hade lagt T på kvällen smög jag ner till mamma och kröp ner under filten hos henne.
Då fick jag vara en munk igen.
En munk som trotsar och är ego medans mamma kliar i håret och försöker hjälpa munken på alla sätt som går.
Där, i mammas famn låg jag och har svårt för att känna mig tryggare än då.
Efter en stund kom även en Lisa smygandes och hoppade även hon ner under filten.
Där låg vi och pratade om livet, lyssnade på mammas fräckisar och bara var.
Tack för 2 väldigt mysiga dagar.

------

Ibland i livet står man inför ett val att ha självinsikt eller inte.
Ett val om man ska vara ärlig mot sig själv eller leva vidare ihop om att det man gör är rätt.
Ett val om man ska stanna upp etag och verkligen fundera, tänka och rannsaka.
Eller bara blunda, neka och se bort.
Där är jag nu.
Jag väljer att rannsaka.
Jag väljer att ta kampen, vägra släppa taget om mitt liv, vägra släppa tyglarna.
Jag tar kampen en gång till, för den 100;e gången.
Jag tar den 100 ggr till om det är så.
Här är det jag som bestämmer.
Ingen annan.
Punkt.

------


Lugnet innan stormen


Nöjda killar med Theos morfar


Min älskade pappa




Lite morgonkonsert


Halvtjuriga killar som väntar på glarre på smultronstället


Mummaglassar

Nu väntar babysång.

God förmiddag!!